Relining eller stambyte, vilket ska man välja?
”Är det dags för stambyte snart?”. Vid köp av en bostadsrätt är den frågan väldigt vanlig och många väljer att hoppa över lägenheter där stambyte av dom gamla gjutjärnsrören ej är gjort. Eller så väljer man att betala ett lägre pris. När man köper lägenhet verkar man ha koll på hur kostsamt ett stambyte är för föreningen och vilket stök det kommer bli när stambytet skall genomföras men sedan när man ska köpa villa verkar detta nästan vara som bortglömt.
Några få inklusive besiktningsmännen tittar på hur brunnarna ser ut och bedömer avlopps stammarna efter detta.
Av dom få husägare eller husköpare som vet om detta så är det dock få som vet vad det innebär om det inte blir gjort, vad som händer om man inte gör det – eller vad det finns för alternativ.
Att byta stammar är något av det besvärligaste och minst roliga en villa och husägare behöver göra i underhållsväg och samtidigt en av dom viktigaste sakerna.
Stambytet innebär inte bara en stor kostnad för husägaren. För att inte tala om olägenheten av att hela badrummet, delar av köket rivs upp, värmegolvet i källaren, nylagda golvet i vardagsrummet osv.
Relining är ett alternativ till stambyte
Relining är ett alternativ till stambyte som medför ett mindre ingrepp i fastigheten. För att kunna ta ställning till om det går att utföra relining av avloppsstammarna, eller om ett fullständigt stambyte är nödvändigt, behöver man göra en rörinspektion.
Livslängd på ett gjutjärnsavlopp
Swerea Kimab har utvärderat 123 rörprover av gjutjärn där man mätte korrosionshastigheten där angreppen var som värst och medellivslängden för ett rör med ursprungstjocklek på 4 mm (1950-). Korrosionshastigheten varierade mellan 0,062 och 0,103 mm/ år och man fann att rörets medellivslängd varierade mellan 29 och 44 år, beroende på vad för typ av applikation röret var avsett för. I fallet 29 års medellivslängd var det en horisontell köksledning och i fallet 44 år avsåg det en horisontell badledning
Rörinspektion
Stammarnas ålder och skick är en viktig parameter. I vissa fall är de redan i för dåligt skick för att en relining ska kunna utföras, vilket gör stambytet till det enda alternativet. Avgörandet är inte helt enkelt och därför kan ska man få rören filmade så man kan få se skicket av dom.
Vill du veta hur en rörinspektion från oss på VVStrygg gå till, klicka här
5 vanligaste felen på avloppsrör i ett hus byggt på 60-talet eller tidigare
- Det är hål i avloppsröret vilket frigöras avloppsgaser i inomhusluften vilket ger upphov till lukt och i värsta fall sjukdomar.
- Droppläckage i konstruktionerna leder till bakterietillväxt och vattenskador om det får pågå länge.
- På insidan av ett gammalt avloppsrör i gjutjärn bildas ansamlingar som leder till stopp. Även förskjutningar kan förekomma som även detta förorsakar stopp
- Avloppsröret har utsatts för marktryck och möjliga sättningar vilket försvagar servisledningen utanför huset.
- Trädrötter har letat sig ner i liten spricka i röret eller i skarvar som förskjutits, och orsakar ofta större hål och även stopp i avloppet.
Vad innebär ett stambyte?
Förenklad bild av stammarna i ett hus. Vid ett stambyte behöver stora ingrepp göras i hela huset, det kommer bli dammigt och ha en stor miljöpåverkan
Rörstammarna i en villa består av alla de rör och ledningar som leder varm- och kallvatten, spillvatten, el och eventuellt gas och radiatorvatten. Vattenrören är ofta av koppar och kan hålla mycket länge. Vid renovering är det vanligt att dra vattenrören på nya ställen i de fall där de inte redan ligger utanpå väggen, så att väggar och golv inte måste brytas upp.
Avloppsledningarna är däremot oftast gjorda av gjutjärn (fram till slutet på 60-talet) , plast (70-talet och framåt), eller i vissa äldre fastigheter betong, och är så gott som alltid inbyggda.
Så här kan gamla avloppsrör av gjutjärn se ut i värsta fall efter ca 50 år
Efter 40-50 år är gjutjärnsrören utslitna och behöver bytas eller relinas. Görs inte detta är det bara en tidsfråga innan de börjar läcka och vattenskadorna är ett faktum.
Vid ett stambyte måste tätskiktet i badrummet brytas
Anledningen till att det blir ett så omfattande projekt att byta stammar är att rören vanligtvis är dolda, eller till och med ingjutna, i väggar och golv. För att komma åt stammarna i ett badrum måste därför tätskiktet, som skyddar konstruktionen från fukt, rivas om man gör ett traditionellt stambyte. Eftersom ett tätskikt aldrig kan lagas med tillfredsställande resultat innebär detta att hela badrummet behöver totalrenoveras i samband med stambytet. Är stommen av betong kan delar av golv och väggar dessutom behöva bilas upp för att rör och golvbrunnar ska kunna bytas. Har man värmegolv på betongen så behöver även denna bytas ut.
Kakel, klinker, plastmatta eller trägolv spelar ingen roll – allt rivs bort och görs om från grunden. Det blir mycket damm och mycket oväsen. Under tiden har man inte tillgång till sina badrum eller vatten i kranen och huset förvandlas till en byggarbetsplats, vilket givetvis är mycket besvärande. Den entreprenör som utför stambytet kan ombesörja provisoriska toaletter och duschar i mobila vagnar som ställs upp utanför huset.
Man räknar med att det blir ca 5 ton avfall vid ett traditionellt stambyte i en villa som man måste slänga vilket inte är speciellt bra för miljön.
Relining istället för stambyte
Ett alternativ till att helt byta stammarna är att relina dem. Fördelen med relining är att åtgärden är betydligt billigare än ett stambyte och kan skjuta stambytet på framtiden i åtminstone 50 år om man väljer stumpmetoden. Relining av stammar görs utan något eller väldigt litet ingrepp i fastighetens konstruktion. Alla dolda stammar relinas och synliga stammar byts ut mot plast när VVStrygg gör en avloppsrenovering med reling. Detta gör att husägaren har kvar sina badrum orörda, sitt nylaggda värmegolv orört osv. Visserligen monteras toalettstol och vattenlås bort tillfälligt, men det handlar om ca 5 dagar istället för 5 veckor eller längre tid som ett stambyte kan ta. Det blir inget störande damm i hela huset och material som behöver slängas rör sig om ca 50kg.
Reline är engelska och betyder ’fodra om’, vilket beskriver exakt vad det handlar om. Andra termer som beskriver samma sak är lining, rörinfodring, infodring och stamrenovering. De gamla rören får vara kvar och fodras på insidan med ett nytt, fräscht och hållbart skikt. Man kan säga att man gjuter nya rör på insidan av de gamla. Viktigt som konsument är att kontrollera att metoden är testad och godkänd för att används i villor. Det finns tyvärr många som använder sig av produkter som inte är testade och testade hur länge dessa håller. Statens provningsanstalt utför tester på byggmaterial och så även reliningsprodukter och dom som är godkända får en p-märkning som är en garanti på att det är en bra produkt vilket gör att man kan känna sig trygg. Så oavsett renoveringsmetod se till att få P-märkta produkter.
Hur går relining till?
Toalettstol och vattenlås monteras bort för att avloppsrören ska kommas åt. Detta påverkar inte tätskiktet. Insidan av rören spolas rent och all invändig påbyggnad rensas bort. Rören filmas invändigt och skicket kontrolleras så rören inte är i för dåligt skick och relining inte går att utföra. Sedan förses rören med ett nytt, invändigt foder. Själva fodringen kan ske på olika sätt:
Relining med sprutmetoden
Vid relining med sprutmetoden gjuts en polyester plastbeläggning i det gamla röret. Plastbeläggningen sprutas ut på insidan av röret och bildar en beläggning utan skarvar. Denna metod är den billigaste och är bara ett sätt att skjuta problemet framför sig 2-5 år. Många tror att detta är den metod av relining och var den som först kom till svenska marknaden. Om röret skulle brista så brister även röret som är relinat med sprutmetoden, därför varnar många för denna metod. Läs mer här om hur ett sprutat rör kan se ut efter bara 2 år
Relining med strumpmetoden
Relining med strumpmetoden innebär att röret relinas med en polyesterstrumpa som skjuts in längst rörets insida med hjälp av tryckluft. Polyesterstrumpan är jämfört med polyesterplasten mer motståndskraftig mot sättningsskador och fungerar bättre som skydd vid större skador på röret. Detta är en större investering än sprutmetoden men är den gjord med en testad produkt så ska denna hålla åtminstone 50 år.
Ska man välja relining eller stambyte?
Om relining är lämplig eller om det krävs ett stambyte måste bedömas från fall till fall. Inledningsvis bör alltid en rörinspektion av stammarnas skick utföras. Om det kostnadseffektiva sättet som relining går att utföra anser vi att det lämpligast att byta synliga stammarna i huset och att man utför relining på andra svåråtkomliga ställen. Följande aspekter bör beaktas vid valet:
Fördelar med stambyte
Är badrummen i behov av renovering kan ett riktigt stambyte vara ett alternativ. Rivning och renovering av badrum är en mycket stor del av ett traditionellt stambyte, därför kan det ett bra tillfälle att även byta stammarna helt och hållet om badrummen ändå ska rivas.
Vid ett stambyte rivs konstruktionen upp och rören friläggs, varvid eventuell fukt och mögel kan upptäckas. Fukt kan torkas ut och mögligt material ersättas.
Nackdelar med stambyte
Massor av damm i hela huset som kan vara svårt att få bort
Tar väldigt lång tid vilket gör att man är utan avlopp i upp till 2 månader
Man bidrar med upp emot 5 ton avfall – inte bra för naturen
Hög kostnad
Man får skarvar på systemet vilket gör att det finns möjlighet till att glida isär
Bly och asbest kan komma fram
Fördelar med relining (strumpmetoden)
Väsentligt mycket snabbare, smidigare och billigare än ett stambyte.
Huset förvandlas inte till en byggarbetsplats under lång tid med damm och oväsen.
Risken att komma i kontakt med farliga material såsom asbest och bly undviks.
Relining är ett miljövänligare alternativ än stambyte eftersom väldigt lite byggavfall måste fraktas bort och tas om hand.
Man får ett självbärande rör utan skarvar som tål att huset och marken rör på sig utan att gå sönder.
Nackdelar med relining
Sprutmetoden och dess korta livslängd, lite som att försöka måla över rost vilket hjälper kortsiktigt men inte i långa loppet
Många jobbar fortfarande med icke p-märkta produkter vars livslängd inte är testade och godkända för användning i villor.
Går inte att utföra om rören är för trasiga
Viktiga saker en husägare måste ha koll på vid renovering av hus
För att skydda konsumenterna har Statens Tekniska Forskningsinstitut tagit fram en kvalitetsmärkning för alla byggprodukter och då även för relining.
P-märkningen innebär att produkten uppfyller lag- eller myndighetskrav men också i de flesta fall andra och högre krav som marknaden efterfrågar. För relingsprodukter så fokuserar märkningen på materialet och utförandet av reliningen och innebär en kontroll av att produkten uppfyller bland annat lag- och myndighetskrav. För att få märkningen ska produkten klara av ett antal tester som utförs av SP.
Som beställare bör man försäkra sig om att entreprenören man väljer har fått P-märkningen, uppfyller kraven, garanterar att arbetet blir korrekt utfört samt lämnar dokumentation på detta.
Om du ska anlita en någon att göra relining i din villa eller radhus, tänk på följande:
· Anlita ett företag som jobbar med P-märkta produkter
· Anlita ett företag som specialiserat sig på villor & radhus, (inte samma produkter som används för fastigheter)
· Fråga efter omdömen eller referenser, läs om VVStryggs här
· Begär en metodbeskrivning för hur själva reliningen ska gå till.
· Kontrollera med ert försäkringsbolag hur relining påverkar självrisker och försäkringspremier.
· Säkerställ att företaget har en giltig ansvarsförsäkring som täcker upp för dom garantier som företaget lämnar.
· Kräv att arbetet filmas och dokumenteras och att ni får dokumentationen.
Är det dags för stambyte eller relining i din villa eller radhus? Kontakta oss för rådgivning, så hjälper vi till med att säkerställa om vad som går att göra just i ditt hus.
