Teoretisk livslängd på avloppsrör i gjutjärn
Avlopp av gjutjärn är absolut vanligast i villor eller radhus byggda innan 1970. Invändig korrosion och inre slitage är de faktorer som till slut påverkar rören så pass att man behöver byta ut eller renovera dem.
För att ett rör ska korrodera eller rosta krävs syre och fukt vilket det finns gott om i ett avloppsrörs omgivning. Äldre gjutjärnsrör har i regel inte invändigt korrosionsskydd från början eller så har det med tiden nötts bort. Gjutjärnsrör innehåller en hög andel kol jämfört med t.ex. rostfritt stål. Grafiten i gjutjärnet blir kvar på ytan när röret rostar och bildar ihop med rosten en blandning som inte löses upp, utan i praktiken så fyller den ut hålrummet efter det korroderade järnet och ”håller ihop” det genomrostade hålet. Detta gör att det kan vara mycket svårt att se genomrostningar vid okulär besiktning, även om hålen faktiskt finns där.
Livslängdsbedömning för avlopp
Swerea Kimab utvärderade 123 rörprover av gjutjärn där man mätte korrosionshastigheten där angreppen var som värst och medellivslängden för ett rör med ursprungstjocklek på 4 mm (1950-). Korrosionshastigheten varierade mellan 0,062 och 0,103 mm/ år och man fann att rörets medellivslängd varierade mellan 29 och 44 år, beroende på vad för typ av applikation röret var avsett för. I fallet 29 års medellivslängd var det en horisontell köksledning och i fallet 44 år avsåg det en horisontell badledning.
Vid en kamerainspektion kan man göra en analys av vilken typ av renoveringsmetod man kan använda samt se tydliga fel och brister i systemet, t.ex. större hål och sprickor bedömning av rörets status ges, hål kan hittas, rötters inträngning ses men mycket av ett rörs eventuella fel och brister kan vara gömt bakom avlagringar och rost och rörets kvarvarande tjocklek kan inte ses.
Andra yttre faktorer som påverkar en byggnads avloppssystem är exempelvis sättningar i fastigheten som uppkommit genom markrörelser eller annan påverkan på fastigheten. Dessa kan orsaka ordentliga skador på avloppsrören som sedan kan leda till fuktskador i fastigheten och då uppkommer ett behov av renovering av avloppsrören.
Byggnader i Sverige idag kan i stort delas in i 4 olika tidsepoker
1. 1900-1949
Avloppsrör i byggnader byggda under första halvan av 1900-talet är i regel gjorda av gjutjärn och en tjocklek på 7mm (4”) av god kvalitet med ordentlig godstjocklek. Har denna typ av rör haft en yttre omgivning som varit fördelaktig behöver dessa ibland inte åtgärdas förrän det gått mellan 40-80 år. Har det inte varit en särskilt fördelaktig omgivning, kan den tiden vara avsevärt kortare. Detta vet man först efter en tillståndsbedömning via kamera som bör göras i god tid innan problem och oförutsedda kostnader uppstår.
2. 1950-1969
Rör installerade under tiden 1950-1990 är även de huvudsakligen av gjutjärn men kvaliteten på dessa gjutjärnsrör är i allmänhet av betydligt sämre kvalitet jämfört med gjutjärnsrören från första delen av 1900-talet och oftast endast 4mm tjocka och då en livslängd på 29-44 år…
3. 1969-1979
Plaströr i fastigheter introducerades under 1960-talet och av dessa har PVC-rör tillverkade fram till 1973 orsakat väldigt stora problem för fastigheter. Detta på grund av att mjukgöraren i PVC:n lakades ur och orsakade sprödhet i PVC-avloppsrören. Dessa kunder kan vi tyvärr inte hjälpa utan bara rekommendera att byta om man inte gjort det för dessa kommer inom kort haverera om dom inte redan gjort detta
4. 1980-
Oftast bra plaströr som håller upp till 100 år
Om stamrenovering inte genomförts när det föreligger ett klart behov kan reparationskostnaderna i villan bli skyhöga istället.
Försäkringsbolagen ersätter tyvärr väldigt lite av ev kostnader som uppkommer pga åldersavdrag.
